Behovet av en värdegrund:

Värdegrunder är något som de flesta organisationer använder sig av, oavsett om de är privat eller offentligt driva, och en värdegrund kan fylla många olika funktioner. I vissa fall, oftast när det gäller idédrivna organisationer, så är värdegrunden central och det som styr i princip hela verksamheten. Andra gånger kan det snarare fylla mer av ett symbolvärde, och förankra organisationen i omgivningen genom konstaterandet att “vi skriver under på de rådande, centrala värderingarna i samhället”. I många fall kan en värdegrund ha betydelse för beslut en organisation tar i utåtriktad verksamhet, personalpolitik, organisationsutvecklande åtgärder, och så vidare.

En värdegrund är inte strikt nödvändigt för att en organisation ska kunna växa och existera. Samtidigt så fyller det en viktig funktion av att ge organisationen en identitet, skicka en signal om att man försöker göra rätt, och guida beslut för att faktiskt göra det. För PsykAll är en värdegrund viktig både för att du ska veta vad du kan förvänta dig av organisationen, och för att underlätta när vi ställs inför svåra val och etiska dilemman.

Ytnivå: Allt det där vanliga

Många värdegrunder innehåller ungefär samma saker, inom ramen för vad som kan ses som standard i ett öppet, demokratiskt samhälle. Det är saker som jämställdhet, jämlikhet, “allas lika värde”, inkludering (som motsatts till diskriminering), allmän respekt, och så vidare. Allt sådant är givetvis åsikter och riktlinjer som PsykAll skriver under på och försöker agera utifrån. PsykAll står för ett fritt och öppet samhälle, där alla ska ha rätt och möjlighet till personlig utveckling, god hälsa, och möjlighet att kontrollera sina egna liv så länge det inte skadar andra.

Som en psykologdriven organisation styrs PsykAll också av det som beskrivs i “Yrkesetiska principer för psykologer i Norden”, som du kan läsa genom att klicka på titeln.

Mer än så kommer den här värdegrunden inte att utveckla de ståndpunkterna, trots att det absolut vore möjligt. Eftersom att det är värdeord med ganska långtgående konsekvenser om man drar dem till sin spets vore det dessutom nödvändigt med mer utvecklande resonemang, om det var så att de värderingarna utgjorde den faktiska grunden. Det gör de inte, trots att det är viktiga områden. För PsykAlls genuina grund behöver vi gå längre.

Regeln som tillåter handlingen

Det är viktigt att komma ihåg att vad vi pratar om här inte är handlingen i sig, och inte heller att en handling aldrig får ha negativa konsekvenser för andra personer. Ibland, särskilt när vi ställs inför etiska dilemman, så är själva problemet att alla alternativ har negativa sidor, men att vi fortfarande behöver välja. Kontraktualismen fokuserar på regeln som tillåter handlingen, alltså det resonemang som kan föras för att berättiga den rationellt. Frågan är alltså inte egentligen vilka konsekvenser en handling får, utan snarare under vilka förutsättningar som alla skulle hålla med om att de konsekvenserna är berättigade.

Vad är rationellt?

En svårighet i det här sättet att tänka är frågan om vad som är en rationell invändning. PsykAll anser det önskvärt att utgå ifrån två huvudsakliga kriterier.

1: Invändningar bör vara personliga. Detta innebär att en rationell invändning handlar om konsekvenser för en specifik individ som skulle kunna ha invändningen. Meningen med den här punkten är att förankra etiska beslut i en social aspekt - Etik kommer från individer i interaktion med andra individer. Det moraliskt riktiga i en handling kommer ur hur den påverkar personer.

2: Den starkaste invändningen har företräde. Detta är ett bejakande av att ibland är lidande eller negativa konsekvenser oundvikligt, och i att sådana gånger behöver vi göra en viktning av handlingens följder. Den som drabbas mer av konsekvenserna av att en viss regel följs har företräde. Samtidigt ska vi i detta komma ihåg allas teoretiska vetorätt - Även om jag upplever mitt lidande som större än någon annans, så ska det också vara rimligt att anta att den personen skulle hålla med om det.

Ett exempel:

Låt säga att du håller på att svälta ihjäl. Framför dig har du ett bord fyllt av mat, men bredvid bordet står personen som äger maten. Vore det moraliskt tillåtet för personen att kräva betalning av dig för att du ska få äta? Vissa etiska system skulle svara kategoriskt “ja” eller kategoriskt “nej”, andra skulle överväga konsekvenserna och värdera utifrån dem. I kontraktualismen frågar vi oss istället under vilka förutsättningar du skulle hålla med om att matägarens rätt att få betalt är större än din rätt att överleva, och under vilka förutsättningar matägaren skulle acceptera en persons rätt att leva som större än dennes rätt att få betalt. Om någon av du eller matägaren refererar till konsekvenser för någon annan (låt säga att matägaren har en familj som dör om du äter upp maten utan att ge betalning, eller att du har vänner som förlitar sig på att du lever vidare för att ha en försörjning) så behöver också deras vetorätt räknas in.

Vi kommer fortfarande inte alltid att komma till ett uppenbart svar, men få system för att hitta hållbara regler för en moralisk lägstagräns är mer robusta än såhär.

Tillbaka till ytnivån - Konsekvenser för värdegrunden:

Här kommer vi “full circle”: Många av de grundläggande värderingar som nämndes inledningsvis är en naturlig följd av ett kontraktualistiskt förhållningssätt. Några (visserligen förenklade) resonemang följer nedan

Allas lika värde:
I etisk kontraktualism är allas grundläggande lika värde inbyggt. Alla har veto, och ingen har mer veto än någon annan. När vi tar beslut behöver vi ta hänsyn till alla individer som påverkas av de besluten, i den mån det är möjligt. Att ge större tyngd åt en person än åt en annan vore ett avsteg från det.

När vi kan ska vi undvika att åsamka smärta eller lidande:
Om du formulerade en regel som sa ungefär “det är okej att orsaka någon ett lidande även om det finns ett alternativ som undviker det”, tror du att den regeln skulle godkännas? Sannolikt inte - Förmodligen skulle personen som blev utsatt för lidandet sätta in sitt veto, och många skulle resonera kring den typen av smärta som “onödig”. Motsatsen är mer rimlig: Ingen drabbas personligen av att vi undviker smärta eller lidande när vi kan. Därför är en konsekvens av det här synsättet att vi, när vi kan, ska undvika att orsaka andra lidande.

Vi ska motarbeta systematiska orättvisor när vi kan, och söka efter bättre alternativ till dem:
De som drabbas av systematiska orättvisor skulle av rationella skäl lägga sitt veto mot en regel som sa att vi kan ignorera dem. Alternativet, exempelvis formulerat som i den här underrubriken, är det sannolikt ingen som av rationella skäl skulle invända mot. Givetvis finns det tilläggsregler som vi förmodligen skulle kunna enas kring och som ger giltiga skäl till att i en viss situation inte motarbeta systematisk orättvisa, men det är just tilläggsregler. Grunden, att när vi kan ska vi motarbeta orättvisor, även vid vissa grader av obehag för oss själva, är en logisk etisk följd som är svår att underkänna.

Brist på jämställdhet mellan könen, ojämlika förhållanden baserat på exempelvis etnisk eller socioekonomisk tillhörighet, diskriminering utifrån ytliga personliga drag, mm, är exempel på systematiska orättvisor. Av regeln följer att detta är saker som vi behöver motarbeta, även vid vissa grader av obehag för oss själva.

Värdegrunden som PsykAll utgår ifrån: Etisk kontraktualism

Många värdegrunder lider av svagheten att man lyfter fram ett ideal i form av abstrakta ledord som låter bra, men som kan vara svåra att efterleva och prioritera emellan. Ibland är de användbara i vissa fall, men fallerar när organisationen och anställda ställs inför lite svårare etiska dilemman där olika värderingar krockar. För att göra värdegrunden genuint användbar kan det därför vara bra att utgå från ett system för etiska beslut.

Istället för att primärt utgå från värdeord bygger därför PsykAll:s värdegrund framförallt på en riktning som den amerikanske moralfilosofen T.M. Scanlon kallar “contractualism”. Snarare än att beskriva vad som är rätt och fel utgör detta huvudsakligen ett tankesystem för att resonera kring etiska regler, handlingar och specifika beslut. På det sättet är tanken att samtidigt både bejaka komplexiteten i etiska beslut, och ge en tydlig, stabil grund för att navigera i den komplexiteten.

Scanlons kontraktualism presenteras i detalj i hans bok “What We Owe to Each Other” (“Vad vi är skyldiga varandra”), utgiven första gången 1998. Medan teorin i sin helhet bygger på många olika resonemang så kan den sammanfattas relativt simpelt:

En handling är moraliskt tillåten bara om ingen person rationellt skulle kunna invända mot regeln som tillåter handlingen.

Systemet sätter alltså individer, ALLA individer, som sitt riktmärke. Inga handlingar är i sig själv omoraliska, men varje handling behöver kunna berättigas på ett rimligt sätt för de som påverkas av den. Om en enda person teoretiskt skulle kunna ha en rationell invändning mot regeln som tillåter handlingen så faller regeln.

Några avslutande ord

Fler övergripande regler går att formulera, men poängen bör vid det här laget vara tydlig. PsykAll bygger sin värdegrund på en värdering av de konsekvenser som beslut och handlingar får för människor och individer, med en ambition att när det är möjligt bidra till en positiv samhällsutveckling där det går, och utan att människor skadas på vägen. Synsättet ska genomsyra hela verksamheten, från grundläggande administrativa beslut, till kommunikation och marknadsföring, till föreläsningar, workshops, och annan utåtriktad verksamhet.

Värdegrunden är ett löfte om att göra bästa möjliga jobb för att leva upp till den ambitionen. Det betyder inte att misstag helt kan undvikas eller att det inte kommer begås fel, men det betyder att när det händer är PsykAll redo att ta ansvar och förändra sitt arbetssätt och innehåll. Målet är att vara en etisk organisation som tar bra beslut när det går och som alltid utvecklas inte bara “vid behov” utan som en del av det ordinarie arbetet.

PsykAll ser det alltså som nödvändigt att gå längre än att formulera värdeord:
Det är helt central att också medvetet reflektera kring beslut och etiska ställningstaganden på en bredare och djupare nivå.